slut

Nu är det slut och jag är glad!

the place to be

charmiga tjejer på torget i Vasa

Igår var jag till Vasa med Petra, Sara och Mathias. Vi hade jättekul! Först shoppade vi lite, jag hittade jeans för 9.90€ på Gina Tricot, solglasögon från Ninja och en mycket skön tröja från H&M, så åt vi och resten av dagen satt vi på statyn på torget och bara tittade på folket som var ute. På kvällen gick vi på bio, Harry Potter. Den var jättebra ända tills slutet, det sög. Och så hade de lagt till saker som inte alls fanns med i boken, som t.ex. det där med Kråkboet. Jag ska inte säga mer nu, förutom att Harry sa något om att "the place to be" var hos Hagrid. Det framkallade mycket skratt hos Petra och mig, varför ska jag inte säga. Och Petra ville även ha lite parfym av mig, men varför ska jag inte säga heller. Mycket hemligheter, hihi. Efter bion for vi till ABC och åt en hamburgare och sen for vi hem. En mycket rolig dag, som jag gärna gör om.
Jag har underbara vänner!
//Maria

23:35 allt och inget

Jag och Maurits är griscoola!

Jag är inte bra på att blogga har jag märkt. Jag glömmer att uppdatera och det enda jag skriver är vad jag gör. Booring! Men nu ska jag ändå försöka uppdatera lite, för de få som läser min blogg.

Imorgon ska Mathias, jag, Sara, Petra och kanske Felicia ha en heldag på stan. Vi åker där runt 12 tiden och kommer hem någon gång sent på kvällen. Vi ska nämligen gå på bio och se nya Harry Potter filmen. Jag hoppas den är lika bra som alla säger den är. När vi kommit hem ska Petra kanske sova hos mig och på fredag är det öppet hus. Nu är det bara en vecka kvar tills Julia kommer hem och jag är GLAD, eftersom jag verkligen saknar henne. Jag saknar våra flippade, men ändå allvarliga diskussioner och jag saknar våra uppesittarkvällar då vi inte kan vara allvarliga en sekund förrän någon av oss somnar. Nu ska jag titta på resten av So you think you can dance med my family. Ha det bra! //Maria

20:26 I'm in love with a fairytale

randig tröja - gina tricot
shorts - syrrans gamla jeans jag klippt av
tights - h&m

Dagens låt: Fairytale

Jag gör inte mycket om dagarna just nu. Jag är mest hemma och tittar film eller cyklar. Eller så är jag ute med Mathias och Maurits. Igår var jag ute och cyklade till skolan med Maurits och sen kom Mathias med bilen, så vi for till Näsby och tittade på bilar.
När jag kom hem chattade jag med Ludde och gick sen och sov.
Idag har jag hjälp Heidi med att skrapa bort gammal målarfärg från ett skåp hon ska måla om och fotograferat en blomma åt farmor. Nu ska jag vara lat och bara titta på film resten av kvällen.
Usch vad tråkigt inlägg dethär blev, så nu ska jag sluta.
Ha det bra!
//Maria

T Å R A R O C H S K R A T T

vila i frid, farfar

pappa och farmor

Fredagen bestod av tårar, tårar och mera tårar. Farfar begravdes. Jag vill inte se pappa så ledsen mera, inte farmor eller någon annan heller för den delen. Alla jag är så van att se glada grät. Det var meningen att jag skulle sjunga med Becka, Mirjam, Benita och Ester, men när vi sjungit första raden började jag gråta, så det blev inte så mycket sång från min sida. Jag är inte van att gråta inför folk. När begravningen var slut hade jag en förskräcklig huvudvärk på grund av att jag gråtit så mycket. Så jag tog en huvudvärkstablett och bytte kläder och åkte på öppet hus. Jag var inte riktigt lika pigg och glad som jag brukar vara, men det blev bättre när jag fick träffa min vänner. Efter öppet hus åkte jag, Kim, Jan, Petra och Mathias till Kim och Jans sommarstuga. Så dagen hade varit full av gråt och natten var full av skratt.

PS. Jag fick ett väldigt fint mail av Ludde, så härligt att läsa <3

Ha det bra!
//Maria

everything she does is beautiful

Min knasboll<3

Jag saknar min Julia så att jag tror att jag spricker! Hon har varit borta hela sommaren och jag vet inte exakt när hon kommer hem, men hon är inte borta så hemskt länge till skulle jag tro.

Bloggar mera när jag fått tillbaka min kamera, eftersom jag har alla bilder i den.
//Maria

Jag är kvar hos er

Anna har haft reumatism sedan hon var ungefär tre år, men hon har alltid klarat sig bra ändå. Nu är hon 15 år och börjar att må allt sämre. Det börjar i käken med att hon inte kan bita ihop ordentligt längre och läkarna menar att det beror på reumatismen i kombination med att hon växer. När hon börjar att må allt sämre, även på andra sätt, börjar tvivlen på att det bara är reumatismen som är boven i dramat. Hon börjar se dubbelt och hon hör pip i öronen och snart inser man att Anna har en hjärntumör som inte går att operera bort eller tas bort genom cellgifter och strålning. Anna inser att hon kommer att dö.

Boken handlar om hur de som står Anna närmast upplever den tid som är kvar och hur de följer henne i hennes dramatiska förändring från att ha varit en glad och frisk flicka till att mer eller mindre bli ett paket som släpas runt. Boken berättas dels av Anna själv, men mest av hennes mamma, systern Maria och bästisen Hanna.

Det här är en fantastisk bok, som inte lämnar en oberörd. Det är ett vackert och sant porträtt av en ung flicka, som råkar ut för det som inte får hända. Det här är en bok fylld av sorg om de anhörigas förtvivlade kamp att in i det sista ge Anna ett bra liv.

____________________

Läs den säger jag bara! En underbar bok som verkligen inte lämnar en oberörd. Vissa delar satt jag med tårar i ögonen och vissa delar log jag stort åt. Peter Pohl är en jättebra författare! Läs den, läs den, läs den!
//Maria